Sömnlös
7kommentarer
Jag vet inte vilket som är värst, den fysiska abstinensen eller den psykiska. Jag känner lukten av heroin, lukten av ett gäng heroinister som bor i samma lägenhet och knappt lämnar stället, det har en speciell doft, tro mig.
Så fort jag blundar så hamnar jag i ett slags vakuum, jag får känslor som panik, ångest, dödslängtan. Har bett personalen om att väcka mig om jag börjar gny i sömnen men de säger att det är under natten min hjärna rensar och sortera, bearbetar, så det är alltså viktigt med dessa mardrömmar - för visst fan är det en mardröm!!
Känner mig lite avstängd, förlåt för ett kort och osammanhängande inlägg.
7 kommentarer
Ann
03 Nov 2009 16:47
Jag kan nog bara hålla med personalen, sova är den bästa medicinen för dig just nu. Din hjärna har gått på övertid en lång tid just nu...mardrömmarna du har just nu är för dig ett sätt att bearbeta allt du gått igenom och kommer att göra. Visst fan är det en mardröm, men inget värre än det du tidigare varit med om! Så inget annat än kämpa är vad du kan göra just nu !!
Så vad du än gör, ge inte upp...du har kommit en lång bit på väg...
Kram A
peter
03 Nov 2009 17:35
Välkommen på tåget mot ett drogfritt liv... jag kom ihåg en grej som jag HATADE JÄRNET i början av min resa... å det var de där JÄVLARNA som sa åt mig att hålla ut... att det kommer att bli bättre... å bättre... å bättre...
... å vet du vad det värsta var?
De hade rätt...
... stå på dig... det kommer att bli bättre än du någonsin kunde drömma om... det är ett löfte...
(((kram)))
peter
Jenny
04 Nov 2009 11:08
Jag drogs till din blogg för att jag kunde känna igen mig i dina känslor. Inte för att jag har missbrukat heroin men kanske för att jag levt nära en alkoholmissbrukare och även själv dövat mig med alkohol tidigare. Jag kan inte sätta mig in i hur det känns att avgiftas men jag kan känna ångest och oro av andra anledningar. Det som är svårast tycker jag, är att man står ensam med sina känslor och sin ångest och att ingen annan kan hantera det än jag själv. Om jag inte väljer att hantera känslorna så ger jag upp. Men numera känner jag den brinnande elden inombords som får mig att på egen hand vilja leva och drivas framåt. Jag vet att jag klarar av motgångar, det som inte dödar det härdar, det stämmer verkligen. Om du inte dött av heroinet hittills så kommer du klara dig nu. Utan heroinet förstås. Med drogen kan du dö på en gång. Tänk vad mycket du skulle missa. När du väl står på andra sidan och blickar tillbaka med tacksamhet i ditt bröst över att du lever och med en gnista i dig som värmer din själ de frusnaste dagar, så vet du att du aldrig mer kommer att gå tillbaka. För du är mer än drogen och större än beroendet!! Drogen är en falsk "vän" som försöker dra ner dig bland lögner, självhat och destruktivitet. Du är starkare än att hemfalla åt drogen. Du är den äkta, drogen är den falska.
Ta hand om dig och all lycka till dig!
Johan
05 Nov 2009 14:26
Stå på dig och håll ut! Ta en timme eller en minut i taget. Titta famåt och inte bakåt. Det kan inte bli värre, bara bättre. Men det kan ta lite tid. Ger du upp hamnar du på ruta noll igen och måste genomlida allt igen. Det är det inte värt. Du klarar detta.
Johan
11 Nov 2009 17:40
Hur går det? Är det fortfarande tungt eller kan du se en liten ljusning?
julia
11 Nov 2009 18:18
hejsan!:)
Fin blogg.
kramar
Anonym
23 Nov 2009 00:20
Tycker du denna blogg ska finnas kvar???
Var och sprid runt denna blogg adress..vi försöker stoppa en tjej som mår riktigt dåligt..
sprid detta vidare tack
Kolla in bloggen sen ta ett beslut
http://justlikeheroin.blogg.se/
Kommentera