Så har även mitt liv stannat, eller kanske har det fortsatt? En gång pundare , alltid en pundare. Frestelser, påtryckning från individer vars namn inte säger mig någonting, det som finns i deras innerficka vid bröstet på den alldeles för bylsiga dunjackan i April är det enda som betyder någonting. En kabbe brunt.
Ni ber mig uppdatera men jag är skamsen, rodnad sprider sig över hals och kinder, vem är jag att sitta här och skriva online och tro att för mig helt anonyma människor skulle bry sig om en tös med trassligt hår och dåliga tänder som alldeles för sällan ser dagsljus och driver runt på skattjakt nätterna igenom? Vem är jag att tro att detta skulle hjälpa mig?
Den första sprutan efter behandlingen var som tretusen orgasmer på en strand i Malibu samtidigt som man får en skön massage och petar med tårna i sanden. Sen blev jag sjuk. Såklart.
"Känn dig som hemma" - sa dom på behandlingen. Vad är hemma för mig? Jag har inte haft ett riktigt hem på många år, inte ett riktigt mysigt härligt varmt kanelbulledoftande hem. Hur ska jag kunna känna mig hemma när jag är en främling i en byggnad som stinker pundarsvett? Hur ska jag kunna känna mig hemma när jag behöver vara närvarande och medverka i gruppmöten som får magen att vända sig ut och in, in och ut?
"Du behöver gödas" - Det uttrycket användes flitigt de första dagarna, men min mage klarade inte av maten, jag kräktes, magkatarr och en infektion i magsäcken placerade mig i en gnisslande sjukhussäng där sköterskorna hyschade åt mig när jag kved om nätterna av både abstinens och smärta. Dom kunde inte göda mig och det är jag glad för, jag gick upp 2.7 kg totalt under tiden på behandling.
Vad som sedan hände är egentligen inte viktigt, men jag fick en fantastisk idé att åka till Polen och den resan gjorde att jag sitter här idag, just nu och väntar på att livet ska springa ikapp mig eller tvärtom.
Ni ber mig uppdatera men jag är skamsen, rodnad sprider sig över hals och kinder, vem är jag att sitta här och skriva online och tro att för mig helt anonyma människor skulle bry sig om en tös med trassligt hår och dåliga tänder som alldeles för sällan ser dagsljus och driver runt på skattjakt nätterna igenom? Vem är jag att tro att detta skulle hjälpa mig?
Den första sprutan efter behandlingen var som tretusen orgasmer på en strand i Malibu samtidigt som man får en skön massage och petar med tårna i sanden. Sen blev jag sjuk. Såklart.
"Känn dig som hemma" - sa dom på behandlingen. Vad är hemma för mig? Jag har inte haft ett riktigt hem på många år, inte ett riktigt mysigt härligt varmt kanelbulledoftande hem. Hur ska jag kunna känna mig hemma när jag är en främling i en byggnad som stinker pundarsvett? Hur ska jag kunna känna mig hemma när jag behöver vara närvarande och medverka i gruppmöten som får magen att vända sig ut och in, in och ut?
"Du behöver gödas" - Det uttrycket användes flitigt de första dagarna, men min mage klarade inte av maten, jag kräktes, magkatarr och en infektion i magsäcken placerade mig i en gnisslande sjukhussäng där sköterskorna hyschade åt mig när jag kved om nätterna av både abstinens och smärta. Dom kunde inte göda mig och det är jag glad för, jag gick upp 2.7 kg totalt under tiden på behandling.
Vad som sedan hände är egentligen inte viktigt, men jag fick en fantastisk idé att åka till Polen och den resan gjorde att jag sitter här idag, just nu och väntar på att livet ska springa ikapp mig eller tvärtom.
