AVGIFTNING!

8kommentarer

13 dagars på avgiftning, de menar att gifterna ska vara ute ur min kropp trots att jag riktigt känner hur smutset rusar i blodet på mig, hur det letar sig till hjärnan, hjärtat och övriga organ, jag riktigt känner hur jag sakta dör. Jag känner mig döende, tom och smutsig nu när jag inte längre har det i kroppen. 13 dagar av ett rent levande helvete, om jag inte visste bättre hade man kunnat tro att jag var där för att plågas för andras njutning, som jag har svurit åt personal och medpatienter, som jag har bråkat och haft panik de timmar jag har haft någon ork att överhuvudtaget öppna ögonen. Det fantastiska med att sitta här idag, efter bara 13 dagar utan heroin är nog att jag känner för att äta igen och jag ser inte längre i endast svart och vitt.

13 dagar är ingenting. 13 är en början men egentligen borde det inte ens räknas.
Det förhandlas om behandlingshem alt. öppenvård. Pratas om subutexprogram. Men det är så mycket prat och så lite action. Jag är utskriven, jag är hemma, det svåra nu blir att ge fan i att använda telefonen, öppna dörren, gå ut eller överhuvudtaget ta kontakt med människor. Jag kan inte gömma mig förevigt men jag är inte stark nog att stå emot, det skulle räcka med att någon frågar om jag ska köpa så börjar det glittra i mina ögon och läpparna dras i någon leende liknande position och sen skulle jag vara på väg.

13 dagar.

8 kommentarer

peter

13 Oct 2009 19:29

respekt... 13 dagar är 13 dagar... skit i att peta i dig något de närmsta fem minuterna och fortsätt vara en vinnare...



(((kram)))

peter

Amm

13 Oct 2009 20:22

Kan inte föreställa mig i din situation just nu. Men jag hoppas av hela mitt hjärta att du håller ut!! Det är ditt LIV du leker med. Så lås in dig! Behöver du stöd, maila mig!!

Kram A

Malin

14 Oct 2009 10:40

Så många gånger jag har tänkt att kommentera här i din blogg.. Men varje gång jag börjar skriva något så låter det bara dumt och fel. Jag vet inte hur du har det, hur du känner det eller hur det är att leva med ett drogmissbruk. Men ändå känner jag med dig..

Nu när jag läste det här inlägget blev jag varm i kroppen och fick ett leende på läpparna. Så nu får den låta hur dum den vill, den här kommentaren. Jag måste säga att du är verkligen en stark människa Penny. Var stolt över dig själv! Jag är stolt över dig.. Du skriver att 13 dagar inte är någonting, men det är det visst! Det är 13 hela dagar.. Två veckor! Och det är inte bara en början utan DIN början. Så visst sjutton räknas det! Jag hoppas, åh va jag hoppas, att det går bra för dig nu.. Jag vet att du kan. Och det hoppas jag du vet också. Tro på dig själv!

Mvh Malin

Johan

14 Oct 2009 16:13

Underbart att höra att du gjorde rätt val! Jag blev så glad när jag läste det. Men som du säger är det bara början och det är ingen dans på rosor som väntar.



Nu handlar det om att inte ge upp. Det här är chansen. Hoppa inte av det här tåget - skulle du få återfall så kasta dig ombord igen. Det här kan vara sista chansen. Ta en dag i taget och ta dagen som den kommer. Titta absolut inte tillbaka. Det finns massa felaktiga tankegångar som kan dyka upp nu: Att allt är meningslöst ändå. Att ingen tycker om dig pga vad du har hållit på med. Allt det där är fel. Tänk så här att du inte har fått chans att visa vad du går förrän nu. Det är nu du ska åstadkomma något som du kan vara stolt över.



Du behöver nya människor i ditt liv så att du kan komma bort från den roll du har varit i. Vi här på bloggen kan säkert hjälpa dig lite, men du behöver människor du kan träffa i din vardag också. Helst även folk som inte har med droger och drogavvänjning att göra. Ett liv kan inte bara kretsa kring droger. Har du några ideer om vad du vill göra med ditt liv som drogfri? Har du någon du kan träffa och prata med?Jag bor inte i Stockholm men ska dit i slutet av november . Jag tar gärna en kopp kaffe med dig när jag är där.



Skriv ofta i bloggen om hur du mår. Om du mår skit, låt hela världen höra det. Det kan hjälpa andra att inte välja fel.



En stor kram till dig.



Emma

16 Oct 2009 05:40

Ta en dag i taget! Och skriv! Skriv så tangenterna ryker! Kanske hjälper det lite!

calle

19 Oct 2009 23:47

ta metadon eller subutex annars e det en tidsfråga innan du sätter sprutan där du brukar.

Johan

21 Oct 2009 18:50

Jag sänder dig lite omtanke och hoppas att du har mod och ork att kämpa vidare mot målet.

Zubben

26 Oct 2009 12:50

Hej, jag har lagt till dig på min blogg, tänkte att du har samma som jag om missbruk, därför hoppas dfu kollar in min med, din var fin!

Zubben

Svar: KRAM
Penny

Kommentera

Publiceras ej