Senare samma dag så hade Angelicas mamma spårat upp henne och möttes av mig i landstingetskläder och Angelica med en spruta i armen. Hennes mamma skulle ringa polisen, Angelica var faktiskt fortfarande på rymmen men ingen brydde sig nog om henne längre, det hade gått så långt tid, någon annan hade säkerligen fått hennes plats nu.
Hennes mamma klagade på hur mycket Angelica hade magrat, hur dåliga tänder hon hade, hur otroligt små pupiller hon hade. Angelica sluddrade bara något tillbaka, jag var ganska klar och försökte övertala hennes mamma att lämna lägenheten för hennes eget bästa, att inte se alla misär.
Vi var döda på utsidan och döda på insidan.
Hennes mamma var den som sade till oss hur vi har förstört oss, söta Angelica har blivit en sunkig pundare som inte duschade speciellt ofta och som knullade äckliga gubbar. Hon visste givetvis inte hur jag hade sett ut innan, detta var vårat första möte, men hon påpekade att jag säkert hade varit en mycket söt ung kvinna " en gång " .
Efter vad hennes mamma hade sagt så började Angelica prata om döden vissa dagar och om att bli ren andra dagar.
Angelica var lika kluven till livet som jag var.
- Penny Dreadful -
ja...usch, jag känner igen allt du skriver, kan du inte få metta eller sub....jag har metta sen drygt ett år tillbaka, det har räddat mitt liv, utan tvekan.har själv tagit allt som går att skjuta, sniffa äta, röka osv....mina favoritdroger har de senaste tio åren varit benzo och heroin en perfekt livsfarlig kombination. Keep in touch
tack för din kommentar.....ja, det e ju inte det lättaste att be om hjälp precis, det var ju inte så att jag bad om hjälp i första taget.
Trodde i min dumdristighet att jag skulle kunna sluta på egen hand, på mitt sätt...men ack vad jag bedrog mig.
Och absolut inte metadon tänkte jag länge, men det har ju gett mig en längre tids liv utan destruktivt missbruk, så de e värt varje sekund och att dessutom slippa fysiska sug och tankemässig besatthett e så jävla skönt.
De e sant ska man skratta eller gråta åt inslagen jag har lagt in på bloggen.....jag ser på det med största respekt men kan ändå skratta åt det.
Det är stumpar ur mitt eget liv.....bra påminnelser om inte annat.
Ha de så bra som du kan....va rädd om dig.

2