Kicking the habit
1kommentarer
Det är lika jobbigt varje gång. Kicking the habit, vissa vet just varför det kallas så, hur man sparkar med benen, hur man har myrkryp så otroligt mycket när man tänder av. Rycker i benen, man sparkar, kicking the habit.
Just idag sitter jag och biter på mina naglar och jag fryser oerhört mycket. Jag väntar på att mobilen ska ringa, jag har pengar, men jag har varken horset eller verktygen. Jag börjar få panik och automatisk så kopplas mina tankar till alla andra avtändningar jag har gått igenom under mina åtta år som heroinist. Det rycker lite i kroppen och jag blir snart för sjuk för att kunna ta mig ut och möta honom. Fan ta honom om han inte ringer.
Den dagen jag sprang med landstiget fula särk på mig tycker man borde vara förnedrande. Men nej. Jag bryr mig inte om sånt. Ingenting spelar någon större roll längre, man blir avtrubbad och man blir lätt ett monster när det handlar om att få tag i sitt heroin, som jag skrivit tidigare så är det allt och då menar jag allt man bryr sig om just då.
Jag har blivit en ensam själ på grund av mitt missbruk. Jag behöver inte andra, när Angelica dog så blev jag ensam. Det är skönt att umgås med någon ibland men jag har inte det behovet för att må bra.
Jag klarar inte att skriva mer nu, jag börjar bli riktigt jävla sjuk nu.
- Penny Dreadful -
Just idag sitter jag och biter på mina naglar och jag fryser oerhört mycket. Jag väntar på att mobilen ska ringa, jag har pengar, men jag har varken horset eller verktygen. Jag börjar få panik och automatisk så kopplas mina tankar till alla andra avtändningar jag har gått igenom under mina åtta år som heroinist. Det rycker lite i kroppen och jag blir snart för sjuk för att kunna ta mig ut och möta honom. Fan ta honom om han inte ringer.
Den dagen jag sprang med landstiget fula särk på mig tycker man borde vara förnedrande. Men nej. Jag bryr mig inte om sånt. Ingenting spelar någon större roll längre, man blir avtrubbad och man blir lätt ett monster när det handlar om att få tag i sitt heroin, som jag skrivit tidigare så är det allt och då menar jag allt man bryr sig om just då.
Jag har blivit en ensam själ på grund av mitt missbruk. Jag behöver inte andra, när Angelica dog så blev jag ensam. Det är skönt att umgås med någon ibland men jag har inte det behovet för att må bra.
Jag klarar inte att skriva mer nu, jag börjar bli riktigt jävla sjuk nu.
- Penny Dreadful -
1 kommentarer
Pierre
11 May 2009 11:53
Usch hemska tanke, hemska situation.....att sitta med pengar och behöva vänta, vänta och vänta. Samtidigt som man blir sjukare och sjukare.....och inte veta, kommer han, kommer han inte, det är blande det värsta som finns med detta jävla jonkarliv.
Jag känner igen situationen, känslan, smärtan, ångesten och rädslan.....och jag önskar inte ens min värsta fiende att behöva gå igenom detta....gång, på gång, på gång.
Nu har jag varit lyckligt lottad på så vis att jag bor på två timmars avstånd från Köpenhamn, så har det varit tomt hemma så vet jag att, har jag bara pengar så löser det sig ALLTID i Köpenhamn.
Antingen med metta eller horse och oftast båda delarna plus deras super roppar/flunisar på 2 mg.
Ha det så bra som du kan å va rädd om dig......så gott det går som heroinist
Kommentera