EN MÅNAD!!!
2kommentarer
Det är en månad sedan jag la in mig på avgifningen, det är en månad sedan jag sist satt och noddade med en spruta i foten, det är en månad sedan jag lämnade över mig själv till de som kan hjälpa mig. Vilken underlig känsla det är att vara ren, att se sig i spegeln med rent hår och en rosig hy efter en promenad klockan 6 på morgonen med personalen här. Jag har inte hunnit vara -här- mer än en vecka, det är redan två stycken som tagit återfall och en som har stuckit, som ni förstår så är vi alltså INTE inlåsta här men tar jag ett återfall så slänger dom ut mig.
Vissa timmar känns fantastiska, andra känns fruktansvärda och jag längtar, suktar, saknar, abstinens-skriker efter mitt knark fortfarande.
Bara tanken på känslan av heroinet som flyter i mitt blod får mig att stöna till, nästan så jag får orgasm - bara av tanken på det som jag har varit gift med så länge. Man lever inte ihop med någon eller något annat på samma intima sätt som sin drog då man är en aktiv missbrukare.
2 kommentarer
Johan
02 Nov 2009 23:38
Hurra! Du kan verkligen vara stolt över att ha kommit så här långt. Nu känns det som tåget går åt rätt håll! Det var någon som sa att han förstod varför det heter heroin: Det är för att man är en "hero" om man klarar att sluta med det.
Man måste ta skillsmässa om en relation fullständigt bryter ner en, hur mycket man än älskar den andra! Men det är faktiskt ett spöke du har levt med. Man vill gärna personifiera droger och skapa en relation till dem, men egentligen handlar det om att man manipulerar med kroppens kemi och lurar den. Dina upplevelser är reella, men drogen är ingenting. Det är bara ett pulver, döda blad eller en kemisk förening. Det finns inget personligt i det.
Det finns en del saker som är riktigt knepiga och obegripliga. En del människor, som till exempel jag, får infall och lust att agera mot sitt eget bästa även när de mår bra (Edgar Allan Poe har skrivit om det här i historien Ett Perverst Hugskott förresten) När allt ser som ljusast ut får man plötsligt lust att göra något som förmörkar allting. Själv lärde jag mig roulette när jag läste boken Spelaren. Trots att det gick åt helvete i boken och jag innerst inne visste att det skulle göra det för mig också, så började jag spela. Och du kan ju räkna ut hur det slutade. När solen lyser, om det så bara är en solstråle bland regntunga moln, låt den göra det och njut av det. Det finns inget att hämta i regnet.
Vegasbloggaren
11 Sep 2010 19:04
Fantastiskt! jag har "bara" varit beroende av Vegas-maskiner, men jag vet vilken bedrift du har åstadkommit. :)
Kommentera