Hallucinationer
2kommentarer
Heroin, speedballs, hallucinationer.
Då jag startade bloggen var miott liv visserligen lite vrickat men vad som har hänt sista tre månaderna... ja det är verkligen så jag funderar om jag inte har nått botten nu. Botten av sprutan liksom.
Jag känner knappt igen mig själv längre, till sättet. Utseendet började förändras redan efter min första dos av heroinet men det tänker man inte på, i samma sekund då får i dig den flytande vätskan så försvinner allt det gamla och för ett tag så är du på toppen sedan dalar du ner, fortfarande hög men det känns som att det har gått ur kroppen , man är inte kvar på den där fantastiska utomkroppsliga och extraordinära nivån som första sekunderna och minuterna av ruset, det är inte fören heroinet verkligen går ur kroppen, på riktigt, som du förstår att även när du seglat ner från toppen så är du fortfarande hög.
Just nu skulle jag ge allt för att få i mig lite mat, helst soppa. Min vikt står på 41,2 kg nu trots att jag äter utan att ha en egentlig matlust, jag äter mer än förr.
- Ibogain ja...det är inte många som föreslår det och jag förstår varför, jag är själv väldigt emot det, det är ingenting för mig men tack för tipset, NI är för vänliga som kommer med tips, förslag och berättar en rad eller två om era liv, jag förstår fortfarande inte att någon ens vill läsa om mitt sketna liv så som det ser ut -
2 kommentarer
Ann
18 Sep 2009 23:19
Har följt din blogg, och den berör mig starkt!! Då jag har en morbror som missbrukade heroin i 20 år, som nu är drogfri sen 11 år tillbaka!! Han gick 12 stegsprogrammet, samtidigt som han gick på meth.
Lever ett liv idag med 2 barn och fru.
Så visst finns det hopp!! Men först måste man ner i djupet...för att kunna ta sig upp! Kan inte säga att jag vet vad du går igenom...men...det finns dom som sträcker ut en hand!
Ge inte upp livet än!
Karin
24 Nov 2009 22:09
Hamnade här när jag pingat min blogg på RSS-portalen.
Jag har läst ner hit, men jag kommer att komma tillbaka och läsa mer en annan dag !
Jag hoppas verkligen det går bra för dig nu ! Det blir lite knasigt med de där provtagningarna ibland.
Jag bodde granne med en underbar pundare ( Bellman ) i ca ett år, och blev lite insatt i hans situation.
Jag tycker han blev motarbetad i så mycket, även om han såklart var rätt bra på att sätta sig på tvären han med... ;P
Saknar honom och undrar hur han har det idag.
Kämpa på nu ! Du kommer att klara det !
Vi hörs !
Kram !!!!
Kommentera